Jag är en sån person som kan ena sekunden ha fullt med energi. Vilja springa runt hela jorden & vara på toppen humör men nästa sekund kan jag vara någon som vill vara ifred, vilja att alla ska lämna mig, så jag kan visa mina känslor för mig själv. Men nästa vill jag att alla ska vara i min närhet & visa att dom alltid finns vid min sida. Jag måste ha mina vänner med mig, överallt. Jag har tex väldigt svårt för att gå in på en affär ensam. Jag måste ha någon med mig, eller prata i telefonen. Jag vet inte men det är något jag har fått för mig. Annars älskar jag att bjuda på mig själv & vara så attans oseriös. Jag menar kolla på en utav mina rubriker jag skrev idag. ''Trött som kaninen med hundsvans''. Och kolla alla mina bilder. I stort sett ALLA är oseriösa. Varför måste man vara seriös hela tiden? Varför får man inte bjuda på sig själv när man vill utan att vara konstig? Jag älskar att få vara oseriös, skratta högt, och vara mig själv utan att behöva uppmärksahet. Men jag kan också vara seriös, och jag hittar lätt gränsen när jag måste bli seriös. Jag har alltd varit sån, och kommer alltid vara sån. Jag trivs för det mesta med mig själv, så varför ändra på mig? Jag är mig själv, och det tänker jag vara. Så tråkigt för er som alltid måste vara seriösa för att bli accepterade. Jag njuter medans jag kan, och skrattar åt er andra som inte vågar! :D