.

Jag försöker lyfta på huvudet och se stark ut. Jag försöker slänga undan tanken. Jag försöker låssas som att allt är som vanligt. Men det är svårt att låssas och se stark ut. Det är lika svårt att gå förbi huset och se att allt är mörkt där det alltid var tänt förut. Det är svårt att låssas som allt är normalt. Det är jätte jobbigt. Kan du svara på min fråga? Varför? Varför gjorde du såhär? Vad gjorde jag för fel?
Vad ska jag göra utan dig?

En grej jag inte förstår...

Är när tjejer, fjortisar som emosar, töntar som bitchar. Asså alla tjejer sitter & skriver till varenda jävel ''jag älskar dig'' ''du är bäst i världen'' ''nu ska jag träffa världens bästa människa'' ''är med världens bästa människor''. Jag fattar verkligen inte! Varför sitter man och skriver sådär bara för att ''vara gullig''? Det man säger ska komma frånhjärtat, tight? er som är världens bästa. Varför kallar man en person för bästavän & dagen efter är en annan det? Asså visst man kan kalla en för världens bästa.M en man kan inte älska alla. Och man kan inte umgås med världens bästa människa, om det finns fler som är ''världens bästa''. Man kan självklart ha många bra vänner, jag har det. Jag kallar den ena & den andra för bästavän. Men jag menar det också. Visst kanske dom flesta också för det, men dom som inte gör det, varför säger man så? Varför sitter man och ljuger? Jag har aldrig förstått det. Sanningen kommer man såååå mycket längre med. Jag menar ljuger du, måste du komma ihåg precis allt du har sagt. Och när du inte kommer ihåg sitter du där & tänker. Drar en till lögn & allt blir så mycket jobbigare. Säger du sanningen så är det allt som behövs. Behöver du ta skit, ta de då utav sanningen. Men tillbaka till min tanke. Varför, verkligen varför sitter man och påstår att någon är ens bästavän när man säger det om en annan och inte ens menar det?! Kan någon vara snäll och förklara det för mig?

Tack alla nära och kära för ni finns i mitt liv!

Jag har haft tankar om livet. Hur mitt liv har blivit. Varför jag är just jag. Förr tyckte jag att dom bästavännerna jag hade då var dom bästa, mitt liv såg bättre ut, men ska jag vara ärlig så stämmer de inte. Jag tror de beror på att när man är liten så är de mer skitsnack. Sånt är med förbi nu. Visst de finns men de är inte på lika hög nivå. Jag älskar min familj, jag älskar mina vänner och lever för dom. Jag har aldrig haft finare vänner än vad jag har nu.
Tack för att jag har er vid min sida. Ni som känner mig väl, ta åt er! <3
/Felicia Sjöblom

...

Tänk om ingen skulle förändrats.. Eller tänk såhär, om alla var så som dom var när man lärde känna dom.. Alltså bra människor. Tänk om dom inte förändrades till en sämre människa sen. Tänk om dom hade varit sådär bra, om inte bättre. Vad härligt livet skulle vara då! :D

bloglovin
RSS 2.0